COURCIA NEUROPSYKIATRI
Privat autismutredning
Vår omsorg om dig sträcker sig längre än bara till en utredning.
Vad är autism?
Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Autism ingår i det som kallas autismspektrumtillstånd (AST), vilket betyder att symtomen kan variera mycket från person till person – från lindriga till mer omfattande svårigheter. Autism men kan ibland upptäckas först i vuxen ålder, särskilt hos personer med god begåvning eller om symtomen varit delvis kompenserade. Tidigare beskrivet som Asperger.
Vanliga symtom vid autism
Autism påverkar främst tre områden:
1. Socialt samspel och kommunikation
- Svårigheter att förstå sociala koder, t.ex. kroppsspråk, tonfall, begränsad ögonkontakt
- Svårigheter att skapa och upprätthålla vänskapsrelationer
- Missförstånd i samtal – kan tolka språk bokstavligt eller ha svårt att läsa mellan raderna
2. Begränsade intressen och upprepade beteenden
- Intensiva intressen inom smala ämnen, (ex tåg, fakta)
- Behov av rutiner och förutsägbarhet
- Samlande, sortering eller stark fascination för mönster
3. Sensorisk känslighet
- Överkänslighet eller underkänslighet för ljud, ljus, dofter, beröring eller smak
Andra vanliga drag
- Styrkor inom detaljer, logik eller specialintressen
- Svårigheter med exekutiva funktioner: planering, organisering, tidsuppfattning
- Risk för samsjuklighet: t.ex. ADHD, ångest, depression, tvångssyndrom (OCD), ätstörningar
Registrerad vårdgivare hos IVO
Här är en översikt över hur en autismutredning vanligtvis går till
Utredningen är uppbyggd i tydliga steg för att säkerställa en noggrann och trygg bedömning.
Vill du veta exakt hur en autismutredning går till? Klicka här för att läsa mer.
Så här går det till – från första samtal till diagnos.
Sammanfattning autismutredning
En autismutredning innebär en omfattande process där läkare, psykologer och andra experter samlar information genom intervjuer, observationer, tester och bedömning av beteenden.
Utredningen syftar till att fastställa om symptomen är förenliga med en autismdiagnos och att utesluta andra orsaker.
När diagnosen är ställd, kommer en individuell behandlingsplan att tas fram för att ge bästa möjliga stöd till individen.
1. Inledande bedömning och anamnes (sjukdomshistoria)
Syftet
Det första steget är att få en övergripande bild av individens bakgrund och nuvarande situation.
Intervjuer och samtal
Ett detaljerat samtal genomförs med personen som söker hjälp samt eventuellt föräldrar eller andra närstående (i fallet med barn).
Här samlas information om:
- Tidigare utveckling (t.ex. tal- och språkutveckling, motoriska färdigheter).
- Eventuella tidiga tecken på autism, som sociala svårigheter eller repetitiva beteenden.
- Svårigheter i vardagslivet, till exempel i skolan, arbete, eller sociala situationer.
- Eventuella andra medicinska eller psykologiska problem.
För barn kan en förälder eller vårdnadshavare få fylla i särskilda formulär som hjälper till att få en tydligare bild av barnets utveckling.
2. Standardiserade bedömningsverktyg och skattningsskalor
Under utredningen används ofta olika standardiserade bedömningsverktyg för att mäta autismrelaterade symptom. Dessa kan fyllas i av föräldrar, skolpersonal, eller själva individen (beroende på ålder).
För barn
ADOS-2 (Autism Diagnostic Observation Schedule, andra versionen): Ett av de mest använda instrumenten för att diagnostisera autism, där en specialist observerar individen och interagerar i olika strukturerade situationer för att se hur personen reagerar på sociala och kommunikativa signaler.
CARS (Childhood Autism Rating Scale): En bedömningsskala som används för att identifiera och bedöma autism hos barn.
För vuxna
RAADS-R (Autism Spectrum Quotient för vuxna) eller andra skattningsskalor kan användas för att bedöma graden av autism hos vuxna personer.
AQ (Autism Spectrum Quotient): Ett självvärderingsverktyg för att mäta nivåer av autismrelaterade egenskaper.
3. Observationer av beteende
Under utredningen observeras individens beteende, både i strukturerade och mer naturliga sammanhang.
Sociala interaktioner
Bedömning av förmågan att skapa och upprätthålla sociala relationer. För personer med autism kan det vara svårt att förstå sociala koder, t.ex. kroppsspråk eller ansiktsuttryck.
Kommunikation
Autism påverkar ofta både verbal och icke-verbal kommunikation. Under observationen undersöks hur individen uttrycker sig och om det finns svårigheter med tal, språk eller gester.
Repetitiva beteenden
Ett av de vanligaste symtomen vid autism är repetitiva beteenden och intressen. Det kan handla om att upprepa samma aktiviteter eller prata om samma ämnen om och om igen.
4. Kognitiva och intellektuella tester
För att utesluta andra orsaker till de symtom som uppvisas görs ofta tester för att bedöma individens kognitiva förmåga (intelligens), arbetsminne och problemlösningsförmåga.
Autism kan förekomma tillsammans med olika intellektuella förmågor, och testningen hjälper till att förstå individens styrkor och svagheter.
Intelligenstest
WISC-V eller WAIS För att mäta kognitiv förmåga och få en uppfattning om individens intellekt.
5. Bedömning av andra faktorer
Under utredningen tas även hänsyn till andra faktorer som kan påverka symtomen, såsom:
Kognitiva störningar
Exempelvis om det finns en intellektuell funktionsnedsättning, som ibland kan samexistera med autism.
Samsjuklighet
Autism kan förekomma tillsammans med andra tillstånd, såsom ångest, depression, ADHD eller inlärningssvårigheter.
Förseningar i utveckling
T.ex. tal- och språkutveckling, motorik eller koordinationsproblem.
6. Uteslutning av andra diagnoser
Det är viktigt att utesluta andra möjliga diagnoser som kan förklara symptomen.
Detta kan inkludera psykiska tillstånd som:
- Ångeststörningar
- Bipolär sjukdom
- ADHD
- Depression
- Inlärningssvårigheter
Genom att utesluta andra diagnoser säkerställs att autism är den mest troliga orsaken till de observerade symtomen.
8. Slutlig bedömning och diagnos
När all information har samlats in och analyserats, sammanställs en bedömning som kan leda till en autismdiagnos.
För att diagnosen autism ska ställas, måste symptomen vara bestående och påverka individens förmåga att fungera i sociala, kommunikativa och dagliga aktiviteter.
Diagnosen baseras på kriterierna från DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5:e upplagan) eller ICD-10 / ICD-11 (Internationell klassifikation av sjukdomar).
9. Efter diagnos: Behandling och stöd
Om autism diagnostiseras, kommer en individuell plan för behandling och stöd att tas fram.
Behandlingsplanen kan innefatta:
Beteendeterapi
T.ex. ABA, Applied Behavior Analysis för att stödja sociala och kommunikativa färdigheter.
Psykologiskt stöd
För att hjälpa individen hantera de utmaningar som autism kan medföra.
Stöd i skola och arbetsliv
För att individen ska kunna fungera så bra som möjligt i dessa miljöer.
Föräldra- och familjestöd
Om diagnosen gäller ett barn, kan föräldrar behöva stöd för att förstå och hjälpa sitt barn med de specifika utmaningarna.