COURCIA NEUROPSYKIATRI
Theresia och Mikael berättar om vägen före och efter sina ADHD diagnoser.
En ADHD-utredning är en noggrann och omfattande process som syftar till att fastställa om en person har Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Utredningen genomförs av ett team av olika yrkesgrupper, vanligtvis psykologer, läkare (som psykiatriker eller barnpsykiatriker), och ibland även logopeder eller andra specialister beroende på dina behov.
De tre huvudsakliga symptom kategorierna för ADHD är:
Ouppmärksamhet (svårigheter att koncentrera sig, missa detaljer, glömma saker, svårt att följa instruktioner).
Överdriven rörelse, svårt att sitta stilla, rastlöshet.
Svårt att vänta på tur, avbryter andra, fattar hastiga beslut utan att tänka på konsekvenser.
ADHD kan visa sig redan i barndomen, men ibland först i vuxen ålder. Det är viktigt att symptomen har funnits under en längre period och i flera olika sammanhang (t.ex. hemma, på jobbet/skolan, i sociala situationer).
Registrerad vårdgivare hos IVO
Utredningen är uppbyggd i tydliga steg för att säkerställa en noggrann och trygg bedömning.
Vill du veta exakt hur en ADHD-utredning går till? Klicka här för att läsa mer.
En ADHD-utredning är en detaljerad process som innebär intervjuer, tester, observationer och insamling av information från olika källor för att kunna ställa en korrekt diagnos.
Det är ett grundligt arbete för att utesluta andra orsaker och för att säkerställa att symptomen på ADHD inte beror på andra faktorer. När diagnosen är fastställd, tas en individuell behandlingsplan fram för att hjälpa individen att hantera sina svårigheter.
I en utredning för ADHD och inför medicinering med centralstimulantia krävs enligt riktlinjer somatisk och neurologisk status, detta sker hos våra läkare vid utredning på mottagning, vid digital utredning behöver du själv boka ett besök för detta hos din Vårdcentral/husläkare.
Vårdcentralen / husläkare kan genomföra både somatisk och neurologisk status som en del av en ADHD-utredning eller inför eventuell vidare utredning.
En kroppslig undersökning som kan inkludera:
En basal neurologisk undersökning där man kontrollerar:
Den första delen av utredningen innebär ett samtal mellan dig (och eventuellt föräldrar eller närstående, skolpersonal om det gäller barn) och en specialist, ofta en psykolog eller psykiater. Målet är att få en övergripande förståelse för din/barnets bakgrund, nuvarande problem och levnadshistoria.
Symtom på ADHD: När började symtomen? Har de funnits under en längre period (minst 6 månader)?
Hur påverkar symptomen din vardag? T.ex. skola, arbete, sociala relationer.
Eventuella andra problem eller tillstånd, såsom ångest, depression eller andra psykiska tillstånd.
Här samlas information om individens utveckling, t.ex. tal- och språkutveckling, motoriska färdigheter, eventuella tidigare diagnoser och föräldra- eller familjehistoria av ADHD eller andra neuropsykiatriska sjukdomar.
För att fastställa diagnosen ADHD används ofta standardiserade bedömningsverktyg och skattningsskalor. Dessa verktyg fylls i av dig själv, föräldrar (om det är ett barn), lärare eller andra närstående.
Några vanliga bedömningsinstrument inkluderar:
En vanlig skattningsskala för att mäta symtom på ADHD hos barn, både i hemmet och i skolan.
Ett självskattningsformulär för vuxna som misstänker att de har ADHD.
Ett annat verktyg som används för att mäta ADHD-symtom hos vuxna.
Dessa skalor hjälper till att få en uppfattning om symtomen på ADHD, hur allvarliga de är och om de förekommer i olika miljöer.
Anhörigintervju sker digitalt vid vuxenutredningar.
Om utredningen gäller ett barn, är det vanligt att både föräldrar och lärare intervjuas för att få en bredare bild av barnets beteende i olika miljöer. Föräldrar och lärare fyller ofta i frågeformulär och kan ge värdefull information om barnets beteende både hemma och i skolan.
Det kan handla om:
För att utesluta andra orsaker till symptomen kan en ADHD-utredning inkludera kognitiva och psykologiska tester, för att bedöma individens intellekt, arbetsminne och förmåga att bearbeta information.
T.ex. WISC-V eller WAIS som mäter den kognitiva förmågan hos barn respektive vuxna. Det är viktigt att testa för att utesluta andra möjliga orsaker till problemen, som inlärningssvårigheter eller intellektuell funktionsnedsättning.
Sker utredningen digitalt (gäller endast från 18 år) utförs kognitiva tester digitalt i din hemmiljö.
Dessa tester kan också ge insikt i om andra faktorer, såsom svårigheter med arbetsminne eller koncentration, bidrar till individens problem.
Under utredningen görs ofta observationer av individens beteende i olika situationer, för att förstå hur symptomen på ADHD yttrar sig i praktiken.
Hur individen interagerar med andra, om de har svårt att vänta på sin tur, avbryter andra eller missförstår sociala signaler.
T.ex. svårt att hålla fokus på uppgifter, att organisera sig eller att avsluta uppgifter.
Om individen har svårt att vara stilla, känns rastlös eller överaktiv.
ADHD-symptom kan likna eller överlappa med andra tillstånd, så en del av utredningen innebär att utesluta andra orsaker till problemen. Detta kan vara andra neuropsykiatriska tillstånd, som:
Om dessa eller andra tillstånd inte har utretts eller uteslutits kan det påverka diagnosen.
För att kunna ställa diagnosen ADHD måste symtomen ha en betydande inverkan på individens funktion i vardagen. Det betyder att symtomen inte bara ska vara närvarande, utan de måste påverka individens prestationer i skolan, på arbetet eller i sociala sammanhang. Bedömningen innebär att förstå hur allvarliga symtomen är och hur mycket de påverkar individens liv.
För barn och ungdomar utvärderas hur ADHD-symtomen påverkar skolgången.
För vuxna, hur ADHD påverkar arbetslivet, t.ex. koncentrationssvårigheter, svårt att följa instruktioner eller hantera tid.
Hur svårt det är att hålla vänner eller upprätthålla sociala kontakter.
När alla tester är genomförda och all information är samlad, görs en sammanfattande bedömning av en specialist. För att ställa diagnosen ADHD enligt DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) måste symtomen vara:
Efter diagnosen diskuteras nästa steg, inklusive behandlingsalternativ som kan omfatta: