Omprövning autismdiagnos

1. Ny bedömning av symptom och funktionalitet

Anamnes

En uppdaterad genomgång av individens symtom görs. Här undersöks om symptomen på autism fortfarande är närvarande och om de påverkar individens liv på samma sätt som tidigare. Det kan handla om både de sociala svårigheterna (t.ex. problem med social interaktion, förståelse av sociala koder) och de repetitiva beteendena (t.ex. strikt behov av rutiner, upprepade aktiviteter eller intensivt intresse för specifika ämnen).

Förändring av symptom

Det är viktigt att se om symptomen har förändrats över tid. Ibland kan vissa symtom minska med åldern, medan andra kan bli mer påtagliga. Om individen har utvecklat nya färdigheter (t.ex. kommunikationsförmåga eller sociala färdigheter) kan det vara en indikation på att diagnosen behöver omprövas. Om symtomen har minskat kan det också vara en grund för att justera diagnosen.

Funktionsnivå

Bedöm hur individen fungerar i olika livsområden, t.ex. i skolan, på arbetet eller i sociala sammanhang. En autismdiagnos ställs om symtomen påverkar individens förmåga att fungera normalt i dessa sammanhang. Om individen har blivit mer självständig eller har fått hjälp som gör att dessa svårigheter inte längre är lika påtagliga, kan diagnosen omprövas.

2. Uppdaterad bedömning genom standardiserade verktyg

Det är vanligt att använda aktuella standardiserade bedömningsinstrument för att mäta autismrelaterade symptom, särskilt om det har gått lång tid sedan den ursprungliga diagnosen.

Vanliga verktyg inkluderar:

ADOS-2 (Autism Diagnostic Observation Schedule, andra versionen): Ett standardiserat test där en specialist observerar individen i olika sociala och kommunikativa situationer för att bedöma om symptomen på autism fortfarande är närvarande.

ADI-R (Autism Diagnostic Interview-Revised): Ett strukturerat intervjuinstrument där man samlar in detaljerad information från föräldrar (eller den vuxna individen om det gäller vuxna) om utvecklingen och beteendemönster.

CARS (Childhood Autism Rating Scale): En bedömningsskala som används för att identifiera och bedöma autism hos barn.

Dessa instrument ger en objektiv bedömning av autismrelaterade symptom, och omprövning innebär ofta att dessa tester upprepas för att få en aktuell bild.

3. Intervjuer med familj och närstående

För att få en bredare förståelse av hur autism påverkar individen, kan intervjuer med familjemedlemmar, föräldrar eller andra närstående vara viktiga. De kan ge värdefull information om förändringar i individens beteende, utveckling och livssituation. För föräldrar handlar det ofta om att ge detaljerad information om hur barnet har utvecklats sedan den ursprungliga diagnosen ställdes, t.ex. om det har skett några framsteg inom områden som kommunikation, sociala färdigheter eller självständighet.

För vuxna kan det handla om att intervjua individen om deras erfarenheter av sociala sammanhang, arbete, relationer och hur de har upplevt att autismen påverkat deras liv.

4. Uteslutning av andra diagnoser och förändringar i andra tillstånd

En omprövning innebär att man också utesluter andra möjliga orsaker till de nuvarande symptomen. Autism kan ibland överlappa med andra tillstånd eller diagnoser, som:

ADHD

ADHD och autism kan ofta förekomma tillsammans, men de har olika symtom. Det kan vara viktigt att avgöra om symtomen på uppmärksamhet och impulsivitet beror på ADHD eller autism.

Ångeststörningar

Hos vissa individer kan ångest eller depressiva symtom påverka deras sociala funktion och kommunikation, vilket kan förväxlas med autism.

Inlärningssvårigheter

Svårigheter att lära sig och utveckla dessa färdigheter kan vara en del av autism eller kan ha en annan grund.

Under omprövningen undersöks också om det finns några nya psykiska eller fysiska tillstånd som kan förklara förändringar i beteende eller funktion.

5. Social och kommunikativ funktion

En viktig del av autismdiagnosen är svårigheter med sociala och kommunikativa färdigheter. Vid omprövning kan det göras en noggrannare bedömning av individens förmåga att förstå sociala normer och skapa relationer.

Sociala färdigheter

Har individen lärt sig ett bättre sätt att interagera med andra människor? Klarar de av att förstå och tolka sociala signaler, eller är det fortfarande en utmaning?

Kommunikation

Talar individen tydligare eller har de utvecklat mer komplex kommunikation? Har de fått hjälp med att utveckla alternativa kommunikationssätt om de haft svårigheter tidigare?

För barn kan detta innebära att man tittar på interaktionen i skolan och med vänner, för vuxna handlar det om att bedöma deras förmåga att fungera i arbetslivet och i sociala sammanhang.

6. Uppföljning av stöd och behandling

Om individen har fått hjälp och stöd efter den ursprungliga diagnosen (t.ex. talterapi, social träning eller beteendeterapi) görs en bedömning av hur effektivt dessa insatser har varit.

Har individen utvecklats och klarar sig bättre utan stöd, eller finns det fortsatt behov av hjälp? Denna information hjälper till att avgöra om den ursprungliga diagnosen fortfarande är relevant.

7. Slutlig bedömning och beslut

Efter att all information har samlats in och analyserats, gör en specialist (vanligtvis psykolog eller psykiater) en slutlig bedömning av autismdiagnosen.

Detta kan innebära att:

• Den ursprungliga diagnosen kvarstår om symtomen fortfarande är närvarande och orsakar betydande svårigheter.
• Diagnosen justeras om det finns nya insikter, t.ex. om symtomen har minskat eller förändrats.
• En ny diagnos ställs om symptomen inte längre stämmer överens med autism och istället passar bättre för ett annat tillstånd.

Om diagnosen kvarstår eller omprövas kan det även innebära att en ny plan för behandling och stöd tas fram, inklusive eventuella justeringar i terapi eller anpassningar i skol- eller arbetsmiljöer.